Marcus Schröder

Hamnfogde i Västergarn. Blev högst 61 år.

Barn med Maria (- 1662)

Noteringar

Kom från Åbenrå Jylland. Han och hans många ättlingar har spelat en mycket stor roll i den gotländska kalkindustriens historia. Redan år 1628 exporterade han sandsten från Burgsvik. Från år 1632 var han hamnfogde i Västergarn. År 1644 lämnade han med sin familj Västergarn och flyttade in till Visby där han snart blev en betrodd man. När svenskarna besatte Gotland år 1685, kunde Marcus Schröder låna svenska kronan en fjärdedel av det belopp som behövdes för truppernas underhåll. I Visby drev han affärer av alla de slag och med framgång. År 1646 blev han rådman. ÅR 1648 fick han ett sexårigt privilegium att ensam hålla vinkällare i staden. Han blev "gode vän Marcus Schröder" med de styrande i Stockholm och han var användbar när det knep med pengar. Privilegier var tidens lösen för den som snabbt ville bli rik. Marcus Schröder fick privilegium att få köpa upp all kronans skattetjära. Efter ett besök på Gotland av arvprinsen Karl Gustaf gällde det bla leveranser av virke och kalkför slottsbygget i Stockholm och fanns redan då en kalkugn, som från 1651 drevs av Schröder. År 1647 anlade han tillsammans med sin måg Hindrich Falk en kalkugn vid Lännapå egendomen Österbys i Othem och tre år senare tillsammans med borgmästare Magnus Palumbus en kalkugn vid Kyllaj. På föråret 1661 gjorde han en resa till Lübeck och på hemvägen förliste fartyget vid Ölands kust.
Genom att via borgmästare och råd i Visby få Kungl Maj:t att sätta dubbel utförseltull på den obrända kalkstenen och därmed omöjliggöra denna export bröt Marcus Schröder upp fältet för den gotländska kalkindustriens uppblomstring vid 1600-talets mitt. / Mikael

1685 kunde han knappast ha lånat ut några pengar, eftersom han dog 1661. Det måste ha varit hans son eller sonson. / Leif 200913

Utförligt skildrad i Steffen, Kalkindustrins historia och i Gotländskt Arkiv III (1731), s. 75.
Marcus Schröder var (troligen inte/ Leif 200913) en kristen jude som inflyttade till Gotland från Åbenrå i Danmark. Han uppges ha fått kontakt med ön i samband med att han som skeppare forslat varor och krigsmän mellan Danmark och Gotland. År 1632 utsågs han till hamnfogde i Västergarn och blev därigenom tulltjänsteman och uppsyningsman för fiskeriet i distriktet. Redan fyra år tidigare hade Schröder exporterat sandsten från Burgsvik. Han avstod från tjänsten som hamnfogde 1644 och flyttade då till Visby där han snabbt etablerade sig som köpman. Efter två år valdes han till rådman och efter ytterligare två år erhöll han privilegiet att hålla vinkällare i staden. Han byggde sedan upp ett kalkimperium och blev den förste "kalkpatronen". År 1661 förliste Schröder med en av sina skutor på väg mellan Lübeck och Visby. / Olle Överby


Klippt från "Slitebilder", av Roger Öhrman.

De första kända kalkugnarna i slitetrakten anlades 1647 vid Länna av bland
andra Marcus Schröder. Av dessa ungar finns endast sk "mordhögar" bevarade,
vilka syns i förgrunden på denna bild. Platsen vid Länna bebyggdes först under
1600-talets senare hälft, troligen av Mårten Fries, som då "flyttade" ner
Österby gård från dess tidigare plats "i skogen" till Länna. Huset, sådant det
ser ut i dag, är troligen från början av 1700-talet. Sedan dess har Länna
varit bostad för en hel rad av kalkpatroner, så när som på en tid i början av
detta sekel, då gården stod öde och höll på att förfalla. 1927 framförde Nils
Lithberg ett förslag om att göra Länna till ett kalkbruksmuseum, då där "skul-
le erhållas i sin fagra omgifning en orubbad bruksgård med tillhörande indust-
riella verk, en öfversikt öfver en i och för sig helt afgränsad industri-
gren..."
Knappt tio år senare restaurerades Länna gård, men blev då bostad åt chefen
för cementfabriken - traditionerna från kalkbränningens tid i Slite hölls vid
liv. (Fotot taget omkr 1920).

Enligt info på Facebook:
När Marcus Schröder bodde i Västergarrn, bodde han i huset Snauvald 903. Det finns kvar idag,

Personhistoria

Källor